Bilden visar utvecklingskortet Arduino Uno R3.
I övre högra hörnet finns mikrokontrollens digitala
anslutningar. Dessa stift kan användas som insignaler för att läsa ett
värde eller som utsignaler för att skicka ett värde.
Det är programmet i mikrokontrollen som styr hur varje
stift ska användas. Som standard är signalerna insignaler och om stift ska
användas som utsignaler måste det skrivas i programmet.
Insignalen är kopplat i serie med ett kraftigt motstånd vilket betyder att den inte påverkar den signal som mäts i någon nämnvärd omfattning.
Ett stift som inte får en signal kan växla slumpmässigt mellan 0 och 1. Därför brukar stiftet kopplas med ett motstånd på 10K ohm till plus eller minus. Det kallas PULLUP- respektive PULLDOWN. När stiftet får en signal, till exempel genom att en brytare sluts, kommer den signalen att vara mycket starkare än signalen från motståndet.
Ett stift som inte får en signal kan växla slumpmässigt mellan 0 och 1. Därför brukar stiftet kopplas med ett motstånd på 10K ohm till plus eller minus. Det kallas PULLUP- respektive PULLDOWN. När stiftet får en signal, till exempel genom att en brytare sluts, kommer den signalen att vara mycket starkare än signalen från motståndet.
Alla digitala stift har en inbygg PULLUP-resistor som kan användas.
Då definieras stiften som INPUT_PULLUP istället för INPUT. Signalen kommer då
alltid att vara 1 förutom när stiften ansluts mot 0 (GND).
Vissa digitala stift kan ge en sk. PMV-signal, men mer om det längre fram.
